Judy K
Judy K har DJ:at på otaliga vernissagekvällar här på WOS.
Vi är glada & stolta att hon håller releasefesten för
sin nya julsingel just här!
På din nya singel X - Mas Song (longing For New Year), står du även som producent. Hur har det fungerat att producera dig själv?
Det funkar naturligt. I de flesta fall skriver och producerar jag samtidigt och gör jag det ena är det oftare att jag proddar en grund som sen blir till en låt. Jag har svårt för att skriva en låt med ett enkelt komp och sen prodda det.
Jag vill kunna hoppa runt, gå lite på feeling och låta strukturen byggas på instinkt och sen editera i efterhand. Ledet är väl oftast att jag först skriver/proddar och sen editerar/proddar.
Hur kom du in på att jobba med musik?
Viljan och önskan har funnits där sen barnsben och jag har mer eller mindre sysslat med musik hela livet på olika sätt, men det är sista året som processen satte igång att verkligen sikta högt och köra. Att den processen satte igång handlade nedkokat om att jag fattade att jag vill hantera livet utifrån vem och hur jag är som person och att jag inte har gjort det tidigare.
När jag började lära känna den jag är snarare än den jag satt som ideal att vara (på egen hand eller med hjälp av andra) blev en biverkning att jag fick tag i en kraft som gjorde det självklart att sätta fullt fokus på musik. Så musiken har alltid funnits där, den fick bara vänta på att jag skulle komma ikapp.
Du är både dj, låtskrivare, sångerska och producent. Hur ser rangordningen ut?
I nuläget är DJ en position och låtskrivare/sångerska/producent en position. Jag gör inte hela DJ-set med egna grejer, än i alla fall. Och den andra positionen bygger än så länge på att jag själv sätter mig i arbete och då är jag det jag behöver vara för stunden. Det återstår att se hur det utvecklas.
Hur växlar du mellan dina olika roller?
Så länge jag sitter och jobbar själv är rollerna flytande. Det är egentligen bara producentrollen som blir tydligare när jag spelar in musiker och då styr hur jag vill ha det. För egen del är epiteten egentligen inte så viktiga, men de behövs för att andra ska kunna förstå vad jag håller på med. De två roller jag tydligast växlar mellan är den ena som agerar på ren lust och den andra som försöker få lite struktur och avslut på saker så att de kan bli klara.
Vad tycker du är roligast i processen?
Roligast är det när jag tänder till på något och det kreativa bara kommer. Ren skaparglädje antar jag att en kan kalla det. Det kan vara en ny idé eller något gammalt som jag plötsligt går igång på. Då kan jag sitta och jobba hur länge som helst. Avigsidan är att jag kan bli otroligt irriterad om något stör det flödet. Det blir liksom tunnelseende. Jag skulle kunna vrida och vända på hur kul olika delar i processen är men att bli hög på feeling är nog det bästa.
Vad har du för visioner/ambitioner med musiken?
Det där är halv på skämt och halvt sant. Jag har en ådra som bara pumpar hybris, det är samma ådra som ger kraft. Som gör att jag tycker att musik är det jag ska hålla på med och inte ifrågasätter det.
Däremot handlar det inte om att jag vill ha makt, men jag vill göra intryck. Sen är det inte så enkelt, kring hybrisådran ligger all möjlig skit som inte alls är så självsäker. Ambitionen nu är att hålla fokus på drivet och fortsätta göra musik, visionen är i slutändan ett liv jag inte ångrar att jag levt.
Vem är din mentor?
Har ingen sådär, skulle väl vara min psykolog. Däremot finns det ju människor som inspirerar men för att undvika en lång namedroppinglista kör vi ingen nämnd, ingen glömd.
Vilka är Kaospatrullen?
Vi är ett queerfeministiskt DJ-kollektiv och är i nuläget tre som aktivt spelar, jag själv, Wahlnoet och Philen.
Hur gör ni för att nå ut med ert queerfeministiska perspektiv?
Inom kollektivet har vi ganska stor musikalisk bredd. Det vi gör är i enkelhet att hålla koll på bra musik, inom de genrer vi spelar, som inte är gjord av vita heteromän.
Ett handfast sätt att ta sig an det queerfeministiska perspektivet som DJ är ju att tänka representation. Det vill säga att presentera musik och artister som inte är norm. Samtidigt kan det handla om omtolkning och att dekonstruera musik genom att sätta den i en annan kontext. Vi sitter inte med svaret på hur en DJ'ar queerfeministiskt, men det är våran ambition att reflektera och diskutera kring det och se det som en självklar del i urvalet av musik.
För musik finns det. Det är inget snack. Vi blir ju bättre på att se våra blinda fläckar eftersom vi inte enbart går på det vi alltid lyssnat på och vägrar se strukturer som bidragit till att vi tidigare gillat det vi gillat. Det handlar om att vara aktiv och ifrågasätta sig själv och de kanaler en tar intryck ifrån. Det är en process, som allt annat, och en rolig sådan för jag har aldrig lyssnat på så bra musik som jag gör nu om jag får säga det själv.
Hur ser DJ-scenen i Stockholm ut?
Ja du. Baserat på hur det sett ut på senare tid när jag gått ut har det sett rätt bra ut. Men det säger inte så mycket eftersom jag oftast väljer klubbar/spelningar som triggar mig feministiskt och ger pepp.
Jag upplever att det har blossat upp sådana grejer dock. Jämfört med några år sen är det betydligt fler grejer jag går på för att jag faktiskt vill gå just dit och inte för att det är slentrian alternativt att jag går dit min partner går pga hen är mer klubbmänniska än jag. Den feministiska våren har märkts av även på DJ-scenen.
Vad har du för planer och drömmar inför framtiden?
Mest närliggande drömmen är att höra X-mas song spelas i P3. Med tanke på att det är Musikhjälpen den här veckan så hoppas jag att så många som möjligt vill hjälpa mig att kuppa in den. Det är bara att önska! Annars är planen att ta sig igenom julhelgen och att sen påbörja nästa projekt som är tänkt att bli en EP som släpps i vår/sommar. I övrigt är jag öppen för förslag.
